Sömnbrist hotar sjukvårdspersonal och patientsäkerhet – små schemaändringar kan rädda sömnen
Read Time:2 Minute, 43 Second
Nya studier från 2025 visar att sjukvårdspersonal lider av allvarlig sömnbrist, där 88 procent sover mindre än sju timmar per natt och nattskiftarbetare får en hel timme mindre sömn än dagtidsarbetare. Detta leder till ökad risk för medicinska fel, dubbelt så hög depressionsrisk och 30 procent högre sjukfrånvaro. Forskare rekommenderar enkla förändringar som bättre schemaläggning och garanterade raster för att förbättra sömnkvalitet och patientsäkerhet.
Alarmerande sömnstatistik bland vårdarbetare
En omfattande granskning avslöjar att 88,2 procent av sjukvårdspersonalen sover mellan fyra och sju timmar per natt, medan 4,9 procent klarar sig på under fyra timmar. 38 procent rapporterar mindre än sex timmars sömn inför skiftstart, och 44 procent saknar ofta skyddade raster. Hela 100 procent upplever prestationsnedsättning på grund av trötthet, med 39 procent som drabbats av eller bevittnat trötthetsrelaterade fel.
Roterande skift och nattpass förvärrar situationen, med en genomsnittlig sömnreduktion på en timme jämfört med fasta dagtider. Även på vilodagar sover personalen 1,5 timmar mer, men nattarbetare kompenserar aldrig fullt ut denna brist.
Patientrisker kopplade till sömnbrist
Kort sömn försämrar koncentration, beslutsfattande och reaktionstid, vilket ökar risken för kliniska misstag. Studier visar dubbelt så hög förekomst av depressionssymtom, 50 procent högre psykisk belastning och 70 procent mer ångest bland sömnstörda. Roterande dagskift leder till 30 procent högre sjukfrånvaro över ett år, med direkta effekter på vårdkvalitet.
Stress och skift som sömnstörare
Nattskiftpersonal drabbas hårdast av stress, insomnia och cirkadisk rytmstörning. Kvinnor, som utgör majoriteten i vården, lider extra av emotionell utmattning på grund av dubbel belastning från jobb och familj. Åldersgruppen 26–45 år uppvisar högst stressnivåer enligt Perceived Stress Scale (PSS), med starka korrelationer till sömnproblem (r=0,351 för stress och insomnia).
39,2 procent av vårdpersonal har dålig sömnkvalitet totalt, inklusive läkare och sjuksköterskor. En metaanalys anger PSQI-värde på 7,13 för 61 procent av sjuksköterskorna.
Prevalens av sömnstörningar
41,6 procent lider av generell sömnbrist, med kort sömn som drivkraft för burnout. Pandemin förstärkte trenden, där över 70 procent rapporterade måttlig insomnia under första vågen.
Normalisering av trötthet i sjukvården
Kulturella faktorer spelar in: sömnbrist ses som normalt, rapportering undviks och scheman prioriterar produktivitet framför vila. Brist på vilrum och institutionell likgiltighet mot trötthet förvärrar cykeln. Nattarbetare tar fler tupplurar, men når aldrig dagpersonalens återhämtningsnivå.
Föreslagna förändringar för bättre sömn
Forskare pekar på enkla interventioner: fasta scheman istället för rotation, garanterade raster och vilofaciliteter. Systematisk schemareform, trötthetsriskbedömningar och policyer mot långa pass kan minska burnout och fel. Längre sömn korrelerar direkt med bättre vårdkvalitet och färre incidenter.
Institutioner uppmanas prioritera sömn som del av patientsäkerhetsstrategier, med data-drivna insikter från 2025-studier.
Reaktioner från experter och forskare
Forskare varnar: “Sömnbrist hotar både personalhälsa och patientsäkerhet – små förändringar ger stora vinster.” En annan: “Trötthet normaliseras i vården, men underreporting döljer en kris.” Pandemieffekter kvarstår, med 40 procent ihållande insomnia.
Experter efterlyser kulturell förändring: “Sömn är grundläggande för att ladda om – brist leder till utbrändhet och personalbrist.”
Framtida implikationer och åtgärder
Utan ingripanden riskerar sjukvården högre felprocent, ökad utbrändhet och personalnedgång. 2025-rönen understryker behovet av proaktiva strategier. Enkla steg som bättre rotorplanering och rastskydd kan bryta den negativa spiralen och förbättra både välmående och effektivitet.
Frågan är särskilt akut i Sverige med långa skift och hög sjukfrånvaro i vården. Följ Sleep Congress och nya studier för uppdaterade rekommendationer.
Happy
0 %
Sad
0 %
Excited
0 %
Sleepy
0 %
Angry
0 %
Surprise
0 %
0
0
